tupp

Jag måste börja ta tag i tuppfrågan här hemma. Men hur ska jag tänka? Jag vill ju helst bara sticka huvudet i sanden och låtsas som att det på sin höjd är 5 stycken tuppar. 
 
Jag har några som jag vet säkert att jag vill ha kvar. 
 
Hedelpooten blir ju kvar. Han är snygg och snäll. 
Sen har vi en son till honom som jag vill spara. 
Båda tupparna på bilden är efter Hedelpooten överst men de har olika mammor. Den övre är nog 50/50 Hedemora Sabelpoot precis som sin far fast andra generationen (ser ni hjärtana på bröstkorgen?). Den som står längst fram i bild är nästan bara hälften så stor och 75 % sabelpoot och 25 % Hedemora. Det är den längst bak som jag vill sparaSPARA. 
 
Sen har jag ju några vikingahöns (Islandshöns) men jag kan ju inte spara tre tuppar till fyra hönor. Det säger sig ju självt. Inte för att de går rasrent just nu men man vet ju aldrig i framtiden. 
Men hur ska jag tänka där då. Två av tupparna har samma mor och far. Fadern är den elaka tuppen som blev gryta i somras. Modern går kvar i flocken och en yngre syster. Den tredje tuppen är från annat ställe men han har å andra sidan två unghönor från samma kläck som han nog är släkt med. Så hur jag än gör kommer tuppen vara släkt med två av hönorna. 
Ska jag tänka släktskap? Ska jag tänka på risken för ärvd elakhet? Ska jag tänka färgmässigt? Tofsmässigt? Den vita tuppen som är inköpt har ju också lite tofs men alla hönorna har tofs så ... Tjusigast just nu är ju tuppen längst till vänster. Han och den vita är lika gamla då de är kläckta kring påskhelgen. Den mörka längst ner i bild kan nog bli riktigt tjusig med tiden men har ju en elak far då och yngre än de andra två och vore det inte för det riktigt gula benen så skulle jag inte heller vara helt hundra på att han var renrasig. Men å andra sidan så är den vitsvarta tuppen inte alls lika gul om sina ben. Mer åt det gröna hållet. Men jag vet inte exakt hur konstant benfärgen är och ska vara på vikingarna. 
 
Sen har jag ju en sussextupp som är galet snäll och fin men stor. Stor är bra vid slakt för det betyder att det faktiskt är lite mat på den. Men ... ah. Den enda jag är helt säker på ska bort är tuppen i bakgrunden på den här bilden. Han har rosenkam och fjädrar på benen och aningens lite fööör närgången på mig för att jag ska känna mig bekväm även om han aldrig gjort något. 
 
O sen har vi de där tre som troligast har elaka vikingen till far (pga rosenkammen) men som alla ser olika ut och därför gör det svårt att bestämma ATT de ska nackas.
 
Den vita med citroninslag och grå (blå på hönsspråk) stjärt och den enda med ljusgråa ben. Trolig korsning Hedelpoot/Island
Den svarta som kommer bli såå fin som fullvuxen. Troligast korsning Hedemora/Island
Och så sist den som nästan är en kopia av hedelpooten som jag vill spara men som tyvärr har rosenkam och inga fina hjärtan på bröstet. Troligast korsning mellan Hedelpoot/Island
 
 
Så länge de alla kan gå fritt o skrota om dagarna är det inget problem förutom att de äter som hästar och inte betalar tillbaka med ägg men till vintern ska de gå instängda igen (för troligast är väl att fågelinfluensan gör att det blir restriktioner) och då kommer de att ryka ihop garanterat. 
 
Åh, om det ändå dök upp någon som ville ha ett par tre (fyra) tjusiga bastarder till sina hönor. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0