Idag behöver jag lite pepp

Godmorgon, är du riktigt vaken än? (Nåja morgonen har passerat med råge redan.) 
 
Ja, det är aningens irriterande när man har textrader i huvudet och man först inte kan förstå varifrån de kommer. Men reklamen sätter sig vare sig man vill eller inte. Enda sättet att undvika att bli hjärntvättad är väl att låta bli all form av social media. Det skulle betyda inget internet, ingen tv/radio, inga tidningar, inte använda allmänna kommunikationsmedel såsom buss, tåg, tunnelbana ... bli eremit på ett berg eller i en skog helt enkelt. 
 
Jag fick en pysselidé från hönsgruppen jag är med i på fb. Haha ja återigen, påverkan genom sociala medier. Någon hade graverat hönssilluetter på ljuslyktor och tagit upp beställningar. Jag kom på att jag har ett gäng ljuslyktor ståendes tänkta för andra pysselidéer som typ gått i stå. Jag hade inga lagom stora siluettbilder till hands sådär igårkväll men jag knåpade till en text och började gravera. Ja om jag säger så här, övning ger kanske färdighet för jag är inte helt 100 nöjd med resultatet. 
Graveringsmaskinen är nog lite i klumpigaste laget för att få det snyggt också. Hrmmm vi skyller på den. 
 
Ångesten river inom mig. Jag har ett oavlyssnat röstmeddelande i brevlådan och jag vet till 99 % vem det är ifrån. Jag bävar bara inför vad hon säger däri. Isch. Och ändå, lyssnar jag av det så är det gjort och jag slipper ångesten. 

Jag ska göra det så snart jag skrivit klart det här inlägget. Det är isåfall från sköterskan som jag träffade igår. Brrrr ångest så det kliar i tänderna. Det ni. 
 
Huvudvärk, nästäppa och ångest som i sin tur ger en uppfuckad mage. Jorå, jag lever ju iaf. 
 
Vid 17-tiden ska jag in till stan och fira brorsonen som fyller 5 idag. Där är nästa ångestklump. Min ekonomi tillåter inga presenter just nu. Och meddelandet jag försöker förtränga i röstbrevlådan är i allra högsta grad kopplat till hur ekonomin kommer att se ut framöver. Därav min stora ovilja att fejsa sanningen. 
 
Men å andra sidan har jag två oskrapade trisslotter i väskan. Ja fortfarande. De var tre till att börja med men den första jag skrapade var en nitlott så då fick de andra ligga kvar och mogna lite. Och sen glömde jag bort dem. 
 
Nåja, texten jag graverade in på ljuslyktan säger "tänd ett ljus och låt det brinna" och fortsättningen på den texten går ju "låt aldrig hoppet försvinna". 
 
Och när jag reste mig upp igen för hundrafemtioelfte gången i somras så letade jag fram tryckbokstäverna och pysslade lite. 
Om ni vill veta så är det förbaskat svårt att trycka text utan att lyckas kladda en massa. Men det är kanske det som är charmen med det också. Bra övning för mig som är perfektionist att acceptera det mindre perfekta i vad man gör. 
 
Och för att återkoppla till min ljuslykta och passande talesätt.
 
~Förbanna inte mörkret - tänd ett ljus~
 
Det ska jag nog skriva på nästa ljuslykta om jag får för mig att göra fler. 
 
 
 
Och bara för att jag tycker att jag kunde vara värd att vinna ett kit så deltar jag med detta inlägg i veckans #urbanchallenge på blogg.se

Kommentarer
Postat av: Bea

Ja, visst är det underligt med reklam och dess melodier... Man kan gå och nynna på reklammusiken till bindor, ketchup, resor och jag vet inte vad..!

Din tryckta text blev jättefin <3 Absolut charmigare med "lite kladd", det ska synas att det inte är fabriksgjort.

2017-09-21 @ 06:35:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0