We've gotta let go of all of our ghosts. We both know we ain't kids no more

En kväll med tomhet och vemod inombords.
 
Sorgens fåglar flyger lågt här över.
 
Det kinesiska ordspråket säger ju: Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår.
 
Det känns som ett riktigt Sisyfosarbete bara. 
 
Tidigare ikväll lyssnade jag på min dotter när hon var med på studentradion. Jag är så stolt över henne. Hon som är lite blyg och inte gärna pratar i större sällskap liksom. De spelade den här låten i början. 
 
 
En annan låt som jag analyserat texten på är den här som spelas lite nu och då på radio och därför svår att undvika helt.
 
 
Jag antar att det stämmer som de säger: när du mår bra uppskattar du musiken, när du mår dåligt förstår du texten.
 
We've gotta let go of all of our ghosts
We both know we ain't kids no more
 
I morgon är en ny dag. Jag kan bara hoppas att det blir en okej dag. Det känns som att det kan bli en lång natt. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0