på väg mot nya äventyr
Okej då var det dags att avslöja min överraskning.
Ta-ram-tataaaa
Jag har under en tid burit på en hemlighet som inte många i min närhet vetat om.
Nej, jag ska inte ha nån liten sladdis. Om nu nån trodde nånting sånt.
Men det är ändå nånting nytt som ska hända i mitt liv. Något som länge funnits i mina tankar som en dröm. Alla drömmar blir inte sanna. Ibland drömmer man vilt och vackert men sanningen håller en tillbaka. Eller rädslan för det nya okända.
Det här med att äta kakan och ändå ha den kvar ni vet.
Jag lämnade er med att kika in genom ett fönster i mitt blogginlägg där jag hintade om en överraskning...
Och det ni kikar in på är svaret.
Undersköterskan som vårdat gamla och sjuka i 13½ år ska nu prova på nånting annat.
Jag fick frågan om jag ville komma ifrån hemtjänsten ett tag och istället få jobba med ett av mina stora intressen.
Vad svarar man på en sån fråga. Såklart blev det ett ja.
Så från och med den 10 mars har jag tjänstledigt från min tjänst på hemtjänsten och istället ska jag jobba på en handelsträdgård i minst 6 månader framåt.
Igår efter jobbet åkte jag en sväng upp till min nya arbetsplats och kikade lite.
Den är för tillfället stängd men innanför väggarna råder febril aktivitet inför nystarten och våröppningen.
Det är så spännande att få chansen att vara med. Att lilla jag som inte har nån formell trädgårdsutbildning (bara ett brinnande intresse) får chansen att lära mig än mer.
Så många gånger har jag och ägarinnan till trädgården pratat blommor och trädgård och jämfört våra favoriter och tipsat varandra om nya.
Jag är glad att hon vågar ta med mig på tåget till framtiden.
Pirrigt javisst. Men samtidigt så skulle jag ångra mig tusenfalt om jag inte hoppade på och tog chansen.
Nytt år och nya äventyr. Nya mål och nya utmaningar.
Ja, precis som jag haft som motto för mig själv att nyårslöften ska man inte ge på en futtig dag utan det är sånt som ska växa fram och kännas rätt.
Mitt mål för året (mål känns bättre än löften också) har varit att jag ska ta hand om mig själv, jag har börjat tänka lite smått på hälsan, och trivsel på jobbet är en stor del i hälsan.
Jag trivs på hemtjänsten också, inte så att jag mår dåligt, men min gnista är flämtande och lusten är inte alltid där. Jag är mätt helt enkelt. Och då är steget inte långt till att bli bitter.
Oavsett vad som händer efter mina 6 månader så har jag ändå fått en andningspaus och ett äventyr för livet.
(Det är ändå rätt lustigt att det infaller ganska precis på halvårsdagen till när jag började i hemtjänsten en gång i tiden. 12 september 2000 gick jag mitt första pass och 10 mars 2014 byter jag.)
Kommentarer
Postat av: Helen
Så roligt, vilken chans :-) Ett stort lycka till
Trackback
