I'll be your + if you'll be my -

Det är svårt att tro att jag som är en sån optimist (för det mesta) har kunnat träffa på en sån pessimist. Går det att se negativt på saker så nog fanken gör han det allt.
.
Ta bara den här spisen vi håller på o "renoverar". Den som föll som ett korthus när han lossade på några pinnbultar.
.
Idag testmonterade vi den bara för o se ATT vi faktiskt kan få ihop den igen. O under hela processen stod en person o sa att det är omöjligt. För sanningen o säga så ville väl inte bitarna stanna på plats när man plockade dit dem. Men allt som behövs är en stor portion optimism, jävlar anamma, lite positivt tänkande och två par händer som plockar o håller allt på plats.
.
O si, visst såg det ut som en spis igen... iaf nästan... för vi gick aldrig så långt som till att lägga på överdelen. Men vi band ihop allt med spännband o den höll ihop o såg ut som den skulle utan glipor här o där.
Precis efter monteringsanvisningen som J laddat hem. Som visserligen är på en annan liknande spis men same shit different name heter det ju. Principen är densamma.
.
En sak är sprucken... den har eldats sönder.... en likadan fast annorlunda på andra sidan fattas helt. Cisternjärn och brännjärn heter visst delarna. Kostar "bara" 460:- styck. Såååå innan vi faktiskt kan montera den på riktigt lär vi ha tag i de delarna... eller göra nya. J sa att det borde gå o ta cortenplåt istället. Men det var det där med att göra det också.... håhum... ja där nånstans har gränsen passerats för vad JAG kan göra.... jag har inte lärt mig att bearbeta stål o plåt. Även om jag VILL lära mig svetsa. För skojs skull... har testat en gång men det gick inte så värst vidare bra.... haha
.
Men iaf, HUR i hela friden har vi lyckats sammanstråla egentligen.... ja hur det gick till rent praktiskt vet jag jue... men ibland undrar jag om det verkligen är så att "slumpen" styr allt mot yin o yang. För lite grann är vi ju som motpolerna på ett batteri.
.
Nu ska jag bara få med mig E ut o natta pållarna... hoppas att de står kvar i hagen. Ja de två som fick stå kvar ute när jag gick in. Fröken buffel hade såklart redan försett sig med frihet (som alltid) o Texas the airhead försökte äta över stakettråden så han fick också gå in innan han "ramlade" ut han också. Det går ingen större nöd på dem då de ändå har sin lilla arrestfålla med utomhusdel till boxen. O nystädat är det ju också...
.
Som min ständige följeslagare har jag huvudvärken.... för vilken dag i ordningen vet jag icke....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0