Det är aldrig tråkigt som sagt var med en kattunge i huset. Till o med farbror Nalle livar upp o blir busig...
alldeles nyss såg jag lillskiten springa in i vardagsrummet och sekunderna efter hör jag ett rafsande ljud (som om han höll på o slita soffan i stycken eller nåt) och jag blev tvungen att kika in o se vad han pysslade med. Döm om min förvåning när det inte alls var lillskrutt som lekte. Nej han låg under bordet o såg förvånat på Nalle som höll på att mörda mattan som bäst.

Igår fick den lille bada också... för i förrgår maskade jag av honom och så fick han smaka på grädde dessutom.... hua så inte bra den kombon var... allt bajs fastnade kvar i rumpan på han.... men jag kunde iaf konstatera att avmaskning var behövlig.... tror inte att därifrån han kommer har nåt sånt hänt alls.
Inte heller är han van o bli buren så vi går allihopa med klösmärken på armarna från när han febrilt fäktar omkring sig med klorna utspärrade. Men inte släpper jag ner honom för det... haha nä han ska ju lära sig att bli buren snällt o stilla.... som de andra två. (alltså HAN bestämmer inte när han ska ner... JAG bestämmer när han ska ner)

Elvis kommer ju också från samma ställe och han är numera så bekväm med att bli buren att han litar till 110% på att man har honom i tryggt förvar o blir helt lealös. Men inte så att han stänger av utan han är helt med o bara ÄÄÄÄR.