idag är jag mentalt slut igen.... 

 

satt på jobbet o sa att jag var mentalt kräktrött o sen skoja jag till det o påstod att jag var mentalsjuk.... heh, ja sjuk humor har jag så det räcker o blir över.

 

Det har känts som en enda lång uppförsbacke att jobba idag.... en tant blev surt irriterad för att jag kom en kvart före absolut tidigaste tid som hon angett... ja JAG visste inte det. Det var ju utplanerat så och jag knata dit... men hon hade en pissdag med en stel o värkande kropp och ja allt var motigt. Så jag fick ändra om i min planering... tog alltså frulle på fm före elva sisådär... byggfrukost... 

 

Jag lyckades glömma ett besök. En tantalona som skulle ha hjälp till toalett.... surt sa räven. Tur hon hade larmet att trycka på så hon fick hjälp ändå...

 

Ett mail jag skickade till chefen, biståndshandläggaren o dsk igår hade jag inte fått respons på. Jo kanske om man räknar ett svar på ett mail från en annan av mina kollegor som handlade om samma brukare men svaret var luddigt o intetsägande...

 

Glädjeämnena för tillfället är mina absolut helt underbara kollegor... de gör min dag så mkt roligare och lättare... vi skrattar o stojar de få stunder vi hinner ses. Även att sen få ett tack från hjärtat och en ursäkt för det dåliga humöret från brukaren jag var tidig hos... efter uträttat värv... 

 

Känns som om jag inte hinner det jag ska, och hjärnan slår bakut genom att inte vilja hänga med i tankeverksamheten.... jag märker när jag ska rapportera till en kollega hur jag tappar orden och glömmer vad jag berättar om.

 

När jag sen skulle skriva ut morgondagens planering för o checka mina sysslor så fanns jag inte med.... men på schemat har jag en 9-18 tur. Då började jag nästan gråta av förtvivlan för att jag inte orkar förstå... jag började tro att jag var sjuk i huvudet på riktigt. Jag kollade schemaraden i datorn och planeringen typ hundra gånger o ändå fick jag inte ihop det....

 

Men jag klagar inte... går dagen ut ändå i morrn så stannar jag gärna hemma o vilar upp mig. Eller ramlar in senare o går tidigare o bara betar av saker som jag inte hunnit med eller orkat ta tag i eller kommit ihåg... 

 

Nu tänker jag vila en stund o försöka trycka ner illamåendet som sitter i bröstkorgen... jag är så less så det anar ni bara inte...