väga på guldvåg?

Var o köpte maskmedel till katterna idag på apoteket....

kruxet var bara att jag skulle väga dem så jag visste mängden medel de skulle ha.... jag äger ingen våg ska ni veta. Ingen sån där personvåg iaf.

Hur gör man då??? Leta rätt på gamla hederliga köksvågen som ligger nerpackad i nån kartong eller gå ut i stallet o checka läget?

Jo självklart det senare alternativet - orka rota i kartonger liksom.

Hövågen fick följa med in i huset... likaså en svart murarhink som jag dagligdags serverar hästarnas vatten i.

Letade rätt på en krok i taket o monterade vågen där. Kontrollvägde hinken o den vägde ganska precis ett halvt kilo.

Hivade i första katten som blev gammelskrutt - 3 kg när hinken var borträknad
Nästa katt till vägning blev lillskrutt - han var snäppet lättare o vägde bara 2,5 kg
Sisten i hinken var tjocksmock - han stanna knappt så länge i hinken att jag hann med o se men nånstans sisådär 4,5-5 kg skulle jag tippa på att det var.

Lite lustigt var det att se att gammelskrutten Linus fann sig direkt att sitta upphissad i taket o han satte sig bekvämt i hinken ungefär som att han tyckte det var vardagsmat att matte får såna knasiga idéer för sig.

De två gulingarna skulle såklart vara lite på tvären båda två men svårast var Nalleman att väga då han absolut inte ville stanna inuti hinken på vilkors vis... kunde ju inte hålla fast han heller då det skulle påverka resultatet.

O nej jag har ingen bild att visa eftersom jag inte hade nån fotograf närvarande....



En mindre rolig sak är att lilla "prickelito" aka Ricko hade ett ep-anfall ikväll. Det är ju nåt som återkommer en eller ett par ggr i halvåret sisådär. Jag hann inte mer än hem i princip så hörde jag hur det dunsade i hallen... det var lilla skrutten som fäktade emot kramperna... så fort jag satte mig ner bredvid honom så lugnade han ner sig o jag tänkte att det var väl en lätt omgång den här vändan... men jag hann inte tänka så mkt mer förrän han fick ett redigt anfall igen.... det är inte mkt man kan göra som matte där o då mer än o finnas för den drabbade o hålla o smeka.
Jag brukar sitta o hålla honom så han känner att jag är med honom, o så pratar jag med honom lite lugnande medan jag stryker hans päls. Han får ju inga såna anfall att han hugger vilt i luften utan snarare pressar han ihop käkarna o får stirrig blick samt spärrar med benen ifrån sig i det att han försöker ställa sig upp. Men när jag håller honom så försöker han inte ställa sig iaf. Det ser så hemskt ut när han gör så...

Jag har kollat runt o tagit reda på om jag borde medicinera honom för det här men då han har dem relativt sällan ändå o det går över av sig självt så är det skonsammare att INTE medicinera med ep-medicin då en sådan medicinering skulle bli livslång o varje miss med en tablett skulle kunna framkalla ett anfall av sig självt. DET är det inte värt.

Nu ska jag hoppa ner i slafen o sussa några timmar tills det är dags att gå upp igen o börja om igen med alla "roliga" sysslor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0